Systematiskt förbättringsarbete inom idéburen social omsorg

Vi gratulerar Truls Neubeck, programledare i Fenixprogrammet, till sin doktorsavhandling. Truls Neubeck är verksam vid Högskolan i Jönköping samt i Famna.

Avhandlingen undersöker förutsättningarna att jobba med systematiskt förbättringsarbete för att förbättra arbetet i idéburen social omsorg. Truls Neubeck har under 5 år studerat över 100 förbättringsprojekt hos medlemmar i Famna, riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg. Bland de studerade projekten utkristalliserade sig ett antal intressanta fall som Truls Neubeck undersökt djupare, och som visade hur organisationerna med framgång kan kombinera systematiskt förbättringsarbete med värdegrundsfrågor i vardagen.

I avhandlingen går det att specifikt läsa om fallstudier från ett särskilt boende och en förskola för barn med funktionsnedsättningar samt en fallstudie av förbättringsarbete i ett härbärge för hemlösa. Författaren visar också en analytisk modell för hur man kan överbrygga gapet mellan policy och praktik genom aktivt medlande som en intermediär.

Ett systematiskt förbättringsarbete innebär att verksamheten arbetar med att förstå olika aktörers roll för att uppnå gemensamma mål, testar förändringar i små steg för att lära och bygga upp kunskap samt har arbetsätt för att sprida resultat och att hela tiden vilja möta och tillgodose nya behov och förväntningar. Genom att använda sig av förbättringskunskap och de fyra områdena systemförståelse, kunskapsteori, förståelse av variation och förändringspsykologi kan organisationer på detta sätt arbeta systematiskt för att få en större bild av vilken situation de befinner sig i och vad som kan göras för att ta sig vidare.

Några av de slutsatser i form av möjligheter och hinder som Truls pekar på och som är värdefulla för ledningar att ta hänsyn till vid införande av ett systematiskt förbättringsarbete är:

  • Ta till vara på lokal kunskap och lokalt ägande. Den som har behov av omsorg och de som leder omsorgen bör vara inkluderade i arbetet med att förbättra. Truls menar att ett lokalt ägandeskap över arbetssätt, mål och mätningar skapar en större delaktighet och förståelse för de förbättringsprojekt som görs. Dessutom är det viktigt att förbättringsprojekten knyter an till medarbetares drivkrafter och värderingar.
  • Förbättringsarbetets olika delar behöver vara ett sammanhängande arbete som ska lösa organisationens utmaningar och inte något som är uppdelat på ett antal olika expertområden, även om extern och intern expertis kan köpas eller kallas in.
  • Kvalitetsarbete ger en förutsättning för att hitta samspel mellan praktik och policy. Det vill säga verksamhetsutveckling är inte isolerat från påverkansarbete, utan röst och service hänger samman.
  • Utmaningarna med ett systematiskt förbättringsarbete bottnar i att det i vardagen ofta saknas generaliserbar vetenskaplig kunskap om vilka handlingar som förväntas få vilka effekter och att det saknas lämpliga infrastrukturer för att hantera mätningar, både som tekniska lösningar och som arbetsätt. Bland annat så kräver förståelse av variation ofta en statistisk kompetens för att kunna visa och tolka mätbara resultat över tid, något som saknas i många idéburna sociala verksamheter.

Läs hela avhandlingen här

Läs intervju med Truls Neubeck här