Det innebär stora utmaningar att försöka få en kulturtidskrift att gå runt ekonomiskt idag. Tidningen Hemslöjd får inget tidskriftsstöd och ger dessutom ut en tryckt produkt, i en alltmer digital medievärld. Ändå har tidningen flera gånger prisats. Vad betyder tidningen för hemslöjdsrörelsen?
Lite lätt nervös skickar jag över ett första utkast av den här texten till vår chefredaktör Malin Vessby: jag är mycket bättre på ”byråkratiska” än att skriva bloggtexter på 3 000 tecken. Malin lugnar mig med att jag fått med allt som är viktigt. Men sedan föreslår hon att jag ska börja texten med en fråga och säger ”Kanske skulle det vara bra om du tog med några konkreta exempel”. Efter ytterligare några finkänsliga språkliga tips släpper vi själva texten och pratar om innehållet och målgruppen för just det här blogginlägget.
När vi har avslutat samtalet tänker jag att detta är ett exempel på varför vi inom Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, har valt att ge ut en fristående tidskrift med en självständig chefredaktör och ansvarig utgivare. Malin är journalist och äger förmågan att skriva texter som fångar upp olika perspektiv. Den kompetensen har inte jag.
Ett av SHR:s syfte och ändamål är att arbeta för ökad kunskap och ökat intresse, samt skapa opinion för Hemslöjdens frågor. Detta bidrar tidningen Hemslöjd med i nummer efter nummer via artiklar som gestaltar olika aspekter av hantverk, konsthantverk och slöjd ur både ett nutida och kulturarvsperspektiv. Det är också ett av de viktigaste skälen till varför vi ger ut en tidskrift. En artikel eller en ledare i Hemslöjd kan t.ex. generera betydligt fler citat och mer spridning än ett remissyttrande som SHR har skrivit.
Tidningen förmedlar också spetskunskap om tillverkningsprocesser, material eller hållbarhetstänkande och om småskalighet eller alternativa och mer hållbara levnadssätt. Genom dessa artiklar når vi inom hemslöjdsrörelsen långt utanför vår egen medlemskår, slöjdens vanliga kanaler och till en betydligt bredare publik. Jag menar att det i dagsläget inte finns någon annan tidskrift än Hemslöjd som tar ett helhetsgrepp på villkoren för slöjd och hantverk i Sverige – och till viss del utomlands. Precis som jag anser att Hemslöjd är nästan ensamma om att bevaka, problematisera, utmana och ur olika perspektiv berätta om hantverk och slöjd. Tidningsutgivningen bidrar alltså starkt till att uppnå förbundets syften.
Minst lika viktigt är att våra medlemmar känner att det som Hemslöjd skriver om är relevant för dem. Det är legitimitetsfråga och en förutsättning för att SHR via sitt bolag ska kunna fortsätta att ge ut en tidskrift. Det är en balansakt; att medlemmarna känner att Hemslöjd är deras tidning utan att Hemslöjd för den skull är en medlemstidning som enbart beskriver våra medlemsföreningars verksamhet. Det är också en ekonomisk fråga. Vårt medlemsantal är för litet för att vi skulle ha möjlighet att ge ut en medlemstidning med det rika innehåll, den kvalitet och aktualitet som Hemslöjd har idag. För att kunna bekosta en medlemstidning med medlemsavgifter krävs ett betydligt högre medlemsantal eller en väsentligt höjd medlemsavgift än den SHR har idag.
Hemslöjd Media Sverige AB är ett bolag som ska vara vinstdrivande. Eftersom vi inte har något statligt tidskriftsstöd är vi beroende av prenumeranterna som tillsammans med annonsintäkter är de viktigaste intäktskällorna. För att vara en kulturtidskrift har Hemslöjd ovanligt många prenumeranter och även om Hemslöjd inte är en medlemstidning är det många av våra medlemmar som prenumererar på tidningen. De bidrar därmed till att säkerställa grundfinansieringen. Men trots det är det svårt att få tidningen att gå runt ekonomiskt; det är dyrt att trycka en papperstidskrift i fyrfärg. Dessutom ökar portokostnader samtidigt som annonsintäkterna – särskilt under det senaste året – har minskat radikalt.
I en alltmer digitaliserad tidnings- och tidskriftsbransch är det förstås en tidsfråga hur länge det är relevant och försvarbart att ge ut en tidskrift i papper. Och vem vet hur tidskriftsbranschen ser ut om 10 år? Redan idag använder vi sociala medier för att lägga ut en del rörligt material och för att koppla gamla artiklar till aktuella skeenden. Här tänker jag att det finns en utvecklingspotential. Samtidigt är redaktionen liten och utmaningen är hela tiden att få tiden att räcka till, inte minst för utveckling.
/Maria Jacobsson, verksamhetschef för SHR tillika VD för Hemslöjd Media AB
Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, är en ideell organisation som i över hundra år arbetat med att visa värdet av det handgjorda skapandet. Riksförbundet består av ett 90-tal hemslöjdsföreningar på lokal-, läns- och riksnivå. Totalt är cirka 13 500 personer medlemmar i någon av hemslöjdsföreningarna som finns över hela landet. SHR äger Hemslöjd Media Sverige AB, som ger ut tidningen Hemslöjd och har en förlagsverksamhet. Tidningen Hemslöjd kommer ut med sex nummer per år, har vunnit publishingpriset en rad år och blev ”Årets tidskrift” 2019.
Foto: Ellen Kraft