Studien är skriven av Ebba Henrekson och Torbjörn Einarsson.
Läs hela studien här och vår sammanfattning nedan.
Den svenska spelmarknaden har varit föremål för åtskilliga utredningar. Bara under 2000-talet har fyra utredningar (SOU) presenterats. En ensamutredare har i uppdrag att till 31 mars 2017 presentera förslag på ny spelreglering med utgångspunkt i ett licenssystem.
Diskussionen om spelreglering och licenssystem är av största intresse för ett flertal ideella organisationer som årligen erhåller substantiella ekonomiska bidrag till följd av spel- och lotteriverksamhet.
Einarsson och Henrekson studie ger en historisk tillbakablick av svensk spelmarknad samt en genomgång av olika utredningars slutsatser såväl som en förteckning över vilka spelformer som bedrivs och vilka aktörerna är.
Spelmarknaden har den senaste 20-årsperoden ökat starkt från 12 miljarder 1996 till 21 miljarder 2014. Ökningen består till stor del av oreglerad spelmarknad som har en marknadsandel på 21%. Det årliga överskott av den reglerade spelmarknaden som idag går tillbaka till föreningslivet är minst 1.6 miljarder. Författarna lyfter i studien fram betydelsen av lotterier för lokalt och regional föreningsliv. Via en separat enkät har de funnit att minst 13 500 lokala föreningar erhåller minst 111 000 miljoner årligen till följd av lokala lotterier. Författarna påpekar att siffran sannolikt är betydligt större.
I studiens sammanfattande del konstaterar författarna att det politiska samtalet om spelpolitik har förändrats från aktiv spelpolitik till en ambition att parerar den tekniska utvecklingen. De skriver vidare: ” Då en ny spelreglering utformas bör man ta folkrörelsernas och föreningslivets spel och lotterier i beaktande. Idag ligger det årliga överskottet på minst 1.6 miljarder kronor. Vid sidan av de stora rikslotterierna har vi genom vår enkätstudie också visat att små lokala föreningar i stor utsträckning anordnar egna lotterier för att finansiera sin verksamhet. (..) Om folkrörelserna och föreningslivet ska kunna fortsätta att förlita sig på spel och lotterier som en del i sin finansiering så krävs det att en eventuell ny reglering även fortsättningsvis möjliggör både för rikslotterierna verksamhet och att de minsta lokala föreningarna på ett enkelt sätt ska kunna anordna egna lotterier”.
Förtroendevalda och tjänsteman aktiva i ideella organisationen som bedriver spel- och lotteriverksamhet bör skyndsamt läsa Einarsson och Henreksons studie.
