Rapporten bygger på data från Ersta Sköndal högskola senaste befolkningsstudie om medborgerligt engagemang. Studien har gjorts sedan 1992. Ett antal frågor i den undersökningen berörde specifikt det ideella engagemanget inom idrottsrörelsen. I rapporten jämförs siffror från helheten med de specifika siffror som rör just idrotten. Rapporten redovisar också de tidigare resultaten från befolkningsstudien och resonerar framförallt i termer av att engagemanget är stabilt. FoU-rapport är utgiven av Riksidrottsförbundet och skriven av Johan von Essen och Susanne Wallman Lundåsen
De som uppger att de är engagerade inom idrottsrörelsen har en något större andel fler åtaganden jämfört med andelen av befolkningen som arbetar inom andra organisationer. Det visar sig också att engagemanget i ideella idrottsorganisationer är större än inom övriga typer av ideella organisationer (32 %). Dock har denna andel minskat med 7 % enheter från 2009 och för idrotten visar det att resurserna i form av ideellt arbete borde minska framöver. Vad gäller antalet medlemskap inom idrottsrörelsen kan ingen skillnad ses i jämförelse med övriga organisationer. Ca 85 % av de som gör ideella insatser inom idrotten är medlemmar.
Vilka jobbar ideellt inom idrottsrörelsen?
Befolkningsstudiens siffror visar bland annat att idrottsrörelsen är mer ojämställd än andra typer av organisationer. 60 % av de som engagerar sig inom idrotten är män. Att det är fler män (57 %) än kvinnor (50 %), totalt sett, som arbetar ideellt kan alltså delvis förklaras av att idrottsrörelsen har en överrepresentation av engagerade män. Det finns ett statistikst signifikant samband mellan att vara man och att arbeta ideellt inom idrottsrörelsen. Ett samband som inte återfinns inom andra ideella verksamheter, där finns ingen skillnad mellan könen.
Den engagerade inom idrottsrörelsen skiljer sig också åt vad gäller ålder. De är generellt sett yngre än genomsnittet. I åldersgruppen 30-59 år visar siffrorna att ca 62 % av de engagerade kan hittas inom idrotten. Att jämföra med snittet för helheten på 38%.
Några andra siffror som säger ngt om vem som engagerar sig ideellt inom idrotten är att ca 80 % är gifta eller samboende. Motsvarande siffra för dem som arbetar ideellt utanför idrotten är 72%. En stor skillnad mellan den typiskt engagerade inom idrottsrörelsen och övriga organisationer är att 51 % inom idrottsengagerade har hemmavarandebarn. Att jämföra med verksamheter utanför idrotten där siffran är 26 %. De som arbetar ideellt inom idrotten har oftare än övriga som arbetar ideellt, gymnasial utbildning som sin högsta examen och en något lägre andel av de engagerade har akademisk utbildning. Det är också vanligare att den som engagerar sig inom idrottsrörelsen har föräldrar som varit engagerade i föreningslivet samt att benägenheten att delta i religiös aktiviteter är lägre jämfört med engagerade inom andra organisationer än idrotten.
Rapporten visar också att eget idrottande har det enskilt största inflytandet på ideellt engagemang inom idrotten. Dessutom minskar sannolikheten att de som engagerar sig inom idrottsrörelsen engagerar sig i andra typer av ideell verksamhet. Förklaringar till detta kan finnas i det att det krävs stor kunskap om idrotten som främst de med bakgrund som idrottare har samt att det ofta kräver mer engagemang i form av tid än andra typer av engagemang och tiden för andra uppdrag saknas.
Rapporten finns att läsa i sin helhet på Riksidrottsförbundets hemsida.
