Se långt och hitta rätt – Om konsten att utforma mål

Du har säkert varit på ett föreningsmöte eller en stämma där en person begär ordet och börjar ställa jobbiga frågor som ”Varför gör ni på det här sättet?” eller ”Vad får det här för effekt för oss medlemmar?”. En som inte heller nöjer sig med styrelsens inövade svar utan fortsätter med frågor som får styrelsen att skruva på sig och andra att titta på klockan, medan du själv kämpar mot impulsen att ropa: Gör det bättre själv då!

Nils Nordungs bok Se långt och hitta rätt – Om konsten att utforma mål (Idealistas förlag) är som den där frågvisa personen på mötet, fast i bokform. Boken är en praktisk handledning för den som ska utforma mål. Den kretsar kring nio enkla frågor som dock inte alltid är enkla att svara på. Till skillnad från de som ställer frågor utifrån ett kritiskt fel-finnar-perspektiv så är bokens frågor nyfikna och utforskande till sin natur. Syftet är att hjälpa organisationer att bottna i sin värdegrund, vad man gör och vad man faktiskt vill åstadkomma.

I mycket av litteraturen som rör utformandet av mål, planer och strategier kan jag skönja en motsättning mellan två perspektiv som jag kallar för planeringsförmåga och anpassningsförmåga. Det vill säga att antingen vara långsiktig, analytisk och systematisk eller vara agil, flexibel och anpassningsbar.

Ett exempel på det senare finns i en annan bok från Idealistas förlag, Att leda komplexa uppdrag av Susanna Alexius. Hon vill stärka anpassningsförmågan, genom en acceptans av det näst intill omöjliga i att planera och styra en allt mer komplex och oordnad tillvaro. Svaret blir att prioritera hårdare, delegera mera och bryta ner stora komplexa mål i kortare sekvenser.

Nordung är mer inne på att försöka se sammanhang och mönster i den komplexa helheten. Hans bok handlar främst om att stärka planeringsförmågan. Enligt honom bidrar långsiktiga och meningsfulla mål till fokus, motivation och att man kopplar ihop ändamål, resurser och verksamhet på ett stringent sätt.

Själv anser jag att det behövs en balans mellan de båda perspektiven, men att planering ofta föregår anpassning. Dagens ideella organisationer arbetar i en allt mer komplex omvärld. Då kan tydliga prioriteringar och avgränsade mål vara ett sätt att hantera det komplexa, hitta tillbaka till motivationen och paradoxalt nog även öka anpassningsförmågan.

Nordungs bok har gett mig en checklista med enkla och tänkvärda frågor som jag kan använda nästa gång jag ska utforma en verksamhetsplan, strategi, projektplan eller bidragsansökan. Förhoppningsvis kan jag därmed bli bättre på att beskriva effekten av vårt arbete samt tydliggöra vilken skillnad vi vill göra och för vilka.

Så nästa gång du är på ett möte och någon börjar ställa jobbiga frågor kring föreningens verksamhet kanske du ska försöka se om frågan är ställd utifrån ett nyfiket utforskande perspektiv eller ett fel-finnar-perspektiv. Är det nyfiket så kanske du ska välkomna frågorna och själv vara nyfiken på den som frågar. Vem vet, kanske är det jag som är den där frågvisa personen, eller du själv, efter att ha läst den här boken.

Niklas Olin, Utvecklingsstrateg på Astma- och Allergiförbundet

Foto från Idealistas