Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har beviljat forskningsmedel till både Handelshögskolan i Stockholm och Ersta Sköndal Bräcke högskola (ESBH) för studier kring civilsamhällets roll under samhällskriser. Centrum för civilsamhällesforskning vid ESBH mottar medel för att utveckla kunskapen om civilsamhällets aktörer när det gäller beredskapen för och hanteringen av kriser; dess drivkrafter, kapacitet och potential. Man tar bland annat sin utgångspunkt i hur det ideella engagemanget har förändrats från ett mer traditionellt, långvarigt och organisationsanslutet arbete, till att fler väljer att delta i insatser av mer informell, kortvarig och autonom karaktär.
-Samtidigt som de nya formerna för frivilligt arbete kan innebära fördelar när det gäller till exempel flexibilitet, så kan det medföra både kostnader för andra aktörer i en krissituation och risker för såväl de frivilliga själva som för de som tar emot deras insatser, säger Magnus Karlsson, professor vid Centrum för civilsamhällesforskning vid ESBH och forskningsledare för studien. Det kan också vara svårt att använda sig av frivilligas fulla potential i de fall de är oorganiserade, otränade och bristfälligt utrustade.
-Vilka drivkrafter, vilken beredskap och vilken kapacitet att hantera kriser finns i civilsamhället?, fortsätter Magnus Karlsson. Vilka möjligheter och hinder finns till samverkan med det offentliga när det gäller frågor kring beredskap och kris?
Projektets resultat förväntas bli betydelsefullt för aktörer i Sverige med ansvar för samhällsskydd och beredskap och hur de bedömer, planerar och koordinerar samverkan med aktörer i civilsamhället. Det ska också göra det möjligt att utveckla sådan samverkan i dialog mellan operativa offentliga funktioner och civilsamhällets aktörer.
-Det här är ett viktigt forskningsarbete både när det gäller att skapa ny akademisk kunskap och att bidra till nytta för samhällets krisplanering, avslutar Magnus Karlsson.
På Handelshögskolan kommer forskningsprojektet att ledas av Filip Wijkström, docent i företagsekonomi. Utifrån forskningsfrågan Vilka typer av resurser mobiliseras av och genom civilsamhällets organisationer för insatser i samband med kriser, och hur går det organisatoriska lärandet till inom och mellan aktörerna kommer forskningscentret att studera ideella sektorns förmåga att medverka vid samhällskriser med särskilt fokus på flyktingmottagandet 2015/2016 och den pågående corona-pandemin. Man kommer att undersöka vilken omfattning och karaktär som sektorns insatser har, och försöka identifiera nya insatser som utvecklas samt modeller för samverkan som växer fram. Med andra ord vill man skapa kunskap kring hur nya lärdomar och erfarenheter lagras i det organisatoriska minnet, och hur organisationerna kan lära inför kommande, idag okända, kriser.
– Det är inte bara insikter om det organisatoriska lärandet som vi hoppas ska kunna gagna sektorn, utan också kunskap om samverkan mellan sektorns aktörer och deras samarbeten med offentlig sektor under särskilda omständigheter. Ideell Arena blir en central aktör i vårt spridningsarbete och kommer därför att vara en viktig samarbetspartner under hela detta projekt. Tillsammans med dem ska vi säkerställa att det vi lär oss går direkt tillbaka till civilsamhället, till dess anställda, förtroendevalda och frivilliga, säger Filip Wijkström.
Primärt kommer man på Handelshögskolan att studera de organisationer som formellt har ingått en överenskommelse med MSB och SKR om samarbete och gemensamma insatser under pandemin: Svenska Kyrkan, Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset och Sveriges stadsmissioner. Man kommer också att göra jämförelser med de Frivilliga Resursgrupperna (FRG) och deras paraplyorganisation Civilförsvarsförbundet.
I forskningen kommer man att särskilt beakta köns-, genus- och mångfaldsperspektiv då man har sett tydliga tecken på att kvinnor, barn, etniska minoriteter och socialt och ekonomiskt utsatta grupper i vissa fall har drabbats extra hårt under de båda kriserna.