Forskningsprogrammet ”Civilsamhälleseliter? En jämförande studie av sammansättningen, reproduktionen, integrationen och ifrågasättandet av eliter i europeiska civilsamhällen” finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och samlar bland annat sociologer och statsvetare, med särskilt intresse för civilsamhälles- och elitforskning från Lunds universitet, Göteborgs universitet och Södertörns högskola.

Ideell Arena har under året som programmet pågått följt arbetet, och forskare från programmet har medverkat med insikter och delat med sig av preliminära slutsatser i våra program, mötesplatser och nätverk. Nu har programmet kommit i mål. I intervjun nedan beskriver Håkan Johansson, professor vid Socialhögskolan, Lunds universitet, resultaten av forskningen hittills.

Hur har ni närmat er frågan om eliter i civilsamhället?
– I en nyligen utkommen bok sammanfattar vi resultaten från vårt forskningsprogram om Civilsamhällets Eliter i Europa. Boken heter Civil Society Elites. Exploring the Composition, Reproduction, Integration, and Contestation of Civil Society Actors at the Top (och kan laddas ner gratis via denna länk: Civil Society Elites: Exploring the Composition, Reproduction, Integration, and Contestation of Civil Society Actors at the Top | SpringerLink.)

– När vi presenterat vårt arbete för representanter för civilsamhället – i Sverige och i andra länder – har vi mötts med lika delar skepsis och nyfikenhet. ”Civilsamhälles… vadå?” har varit en ofta förekommande kommentar. För vissa har kombinationen av begreppen ”elit” och ”civilsamhälle” provocerat. Man har ansett att vårt perspektiv undergräver civilsamhällets legitimitet som en demokratisk röst och arena där medborgare samlas på frivillig basis för att göra samhället bättre. Våra intervjuer med ledare för stora och internationellt erkända organisationer och rörelser har inletts med debatter om elitbegreppets innebörd och relevans. Senare i intervjuerna har samma ledare utförligt berättat om alla de känner, de styrelser de är med i och det inflytande de haft. Sådana diskussioner har varit viktiga bekräftelser på att studier av civilsamhälleseliter är viktiga för de belyser maktförhållanden inom civilsamhället, exempelvis mellan stora och små organisationer samt mellan ledare och medlemmar/frivilliga.

Hur definieras civilsamhällets roll?
– Svaren antyder att begreppet civilsamhälleselit har en särskild innebörd. Civilsamhället ses ofta som en motvikt till stat och marknad, men också till politiska och ekonomiska eliters makt. Ledarna ska på så vis vara en motmakt (”counterelite”) till andra elitgrupper. Samtidigt får de access till viktiga nätverk och arenor som kan vara värdefulla för dem och deras karriärer. Rollen som civilsamhälleselit är emellertid paradoxal av att navigera inåt och nedåt rörelsen samtidigt som man socialiseras in i andra elitgrupper för att kunna nå inflytande. Den är även paradoxal av att ledare besitter en position som ger dem makt och inflytande, men samtidigt som de personliga möjligheter rollen medger behöver tonas ner eller förnekas.

Varför är detta viktigt att forska om?
– Det finns flera skäl varför det är viktigt att undersöka civilsamhällets ledare som en elit. En viktig anledning är att bryta mot det tabu som ofta präglar diskussioner och forskning om civilsamhället, och dess ledare. De ses som goda då de arbetar för en god sak. Ett elitperspektiv utmanar sådana antagandena om civilsamhället som en inkluderande och pluralistisk arena för medborgarsammanslutningar. Det sätter fingret på koncentration av värdefulla resurser till ett fåtal organisationer, och dess ledare, och den konkurrens som finns inom nationella civilsamhällen.

– Perspektivet sätter också ljus på de kulturella, sociala och organisatoriska hinder och barriärer som gör att ledarna i stora organisationer tenderar att se likadana ut, som ett resultat av den utestängning som försiggår inom enskilda organisationer och inom sektorn som helhet. Ett elitperspektiv ger därmed en förståelse för att makt och inflytande knyts till civilsamhällesorganisationer, men också individerna som leder dem. Även om det är organisationer som samlar tusentals medlemmar eller frivilliga är det individer som agerar som företrädare, opinionsbildare och förhandlare med politiker och tjänstemän. Elitperspektivet visar därmed att också inom civilsamhället knyts makt knyts till en person vid sidan om organisationen eller rörelsen.

I er forskning undersöker ni civilsamhälleseliter i Italien, Polen, Storbritannien och Sverige, samt transnationellt på EU-nivå. Sticker Sverige ut på något sätt?
– Sverige skiljer sig från de andra länderna genom att vara mer jämställt. Det svenska civilsamhällets elit där kvinnor är i majoritet. I andra länder tenderar civilsamhället att vare en elit för män. Sverige utmärks även av att ledarna socialiseras in i sektorn vid tidiga år då de ofta är barn till folkrörelseledare. Att tala om att man avancerar i form av en karriär är dock ett svenskt tabu som visar på att de svenska ledarna – mer än i andra länder – behöver tona ner eventuell personlig vinning eller framgång för det gemensammas bästa. De avancerar allt som oftast inom sektorn eller en enskild organisation, vilket ger stark förankring och legitimitet men även trögrörlighet på toppen.

Vilken enskild slutsats är du själv mest förvånad över i er forskning?
– En av de förvånande slutsatserna är att civilsamhällets eliter är ofta socialt lika andra elitgrupper, exempelvis när det kommer till klass, etnicitet, kön och utbildningsnivå. De är allt som oftast män från övre medelklass, med hög utbildning från bra universitet. När vi presenterat denna allmänna profil för ledare och engagerade är det många åhörare som märker att de ’tickar alla boxar’. I England är de också oftast utbildade vid ett av landets elituniversitet, Oxford eller Cambridge. Våra studier visar också att civilsamhällets eliter skiljer sig åt från andra elitgrupper genom att de har mer progressiva värderingar och stödjer social förändring.

– Till skillnad från politiska och ekonomiska eliter som ofta stödjer social stabilitet finner drivs ledare i italienska, polska, brittiska och svenska civilsamhällen av ett etos av samhällelig förändring. Det kan bero på att dagens ledare sitter på toppen av de organisationer som under 1900-talet gick i bräschen för mer och fler sociala och politiska rättigheter. I takt med att civilsamhällen förändras och konflikterna mellan konservativa och progressiva rörelser tilltar kan vi dock anta att det får återverkningar på den värderingsmässiga sammansättningen av civilsamhällets eliter.

Vidare tips

Programmet har titeln ”Civilsamhälleseliter? En jämförande studie av sammansättningen, reproduktionen, integrationen och ifrågasättandet av eliter i europeiska civilsamhällen”. Forskningen finansierades av Riksbankens Jubiluemsfond (www.rj.se). (M17-0188:1).

Våra resultat finns sammanfattade i en rapport på svenska som kan laddas ner här: Riksbankens Jubileumsfond – RJs skriftserie nr 27 2024 – Sida 1 (publitas.com).

Mer information kan ni hitta på denna länk: www.civilsocietyelites.lu.se.

Håkan Johansson medverkade också vid Ideell Arenas mötesplats Rekrytera jämlikt, där han delade med sig av några av resultaten från forskningsprogrammet. Se seminariet här.