Civilsamhällets uppsatsstipendium för 2022 tilldelas Mariia Wolf för hennes masteruppsats Between Volunteerism and Nonprofit Professionalization: Ethnographic Case Study of Skills-Based Volunteers at Engineers Without Borders Sweden i Ledarskap för hållbar utveckling med inriktning företagsekonomi vid Södertörns högskola.
Juryns motivering till utmärkelsen lyfter bland annat fram att uppsatsen är välskriven samt att den lyfter en fråga “som är viktig för många civilsamhälles organisationer i Sverige – mötet mellan frivilligt arbete och professionalisering“ Det framhålls även att uppsatsen fäster fokus “på de som bidrar frivilligt med specifika yrkeskunskaper och potentiella spänningar för denna grupp frivilliga vad gäller just professionalism och frivillighet.”
Motiveringen understryker också följande: “Genom ett gediget empiriskt material bidrar uppsatsen till kunskapen om komplexiteten i de utmaningar som finns för organisationernas arbete med frivilliga med yrkeskunskaper. Med analys grundad i teorier om ’Boundary work’ bidrar uppsatsen till forskningen om civilsamhälle på ett originellt sätt genom att rikta fokus på en typ av frivilligt engagemang (med specialistkompetens) som inte har varit vanligt i Sverige samt en organisation (Engineers without Borders Sweden) som tidigare inte lyfts fram så ofta i forskningen.”
Ideell Arena intervjuade Mariia Wolf för att gratulera till utmärkelsen och för att höra mer om uppsatsen.
Först och främst – hur känns det att tilldelas Ideell Arenas uppsatsstipendium?
– Det känns fantastiskt! Det är en stor ära att min uppsats uppmärksammades på detta sätt och jag känner mig enormt tacksam mot Ideell Arena, juryn och alla som har hjälpt och stöttat mig i detta arbete. Jag vill tacka alla volontärer på Ingenjörer utan gränser som jag intervjuade för uppsatsen, organisationens ledning (som bland annat tipsade om att söka detta stipendium) och mina lärare på högskolan.
Uppsatsen handlar om mötet mellan frivillighet och professionalisering, med fokus på aktörer som bidrar frivilligt med specifika yrkeskunskaper samt potentiella spänningar ifråga om professionalism och frivillighet. Hur valde du ämnet för uppsatsen?
– Idén till uppsatsen bildades under min praktiktermin på Ingenjörer utan gränser. Organisationen är volontärbaserad med endast ett fåtal anställda och majoriteten av volontärerna är högt kvalificerade ingenjörer och ingenjörsstudenter som bidrar till organisationen med sina yrkeskompetenser. Det var den första aspekten av organisationen som jag tyckte var väldigt intressant att studera eftersom frivilligt arbete traditionellt förknippas (både i vardagen och forskningen) med aktiviteter långt ifrån ens yrke.
– Den andra intressanta aspekten jag reflekterat över är begreppet “professionell” som olika aktörer i organisationen ofta nämnde. Många sa att organisationen blev mer professionell med åren (den fyllde 15 år förra året) och att den borde bli ännu mer professionell. Forskningen skiljer mellan yrkesmässig och organisatorisk professionalism. Den första kräver kompetens inom specifika ämnesområden (till exempel ingenjörsvetenskap i det här fallet), och den andra betyder “affärsliknande” professionalism. I allmänhet blir ideella organisationer mer och mer “affärslika”, det vill säga bland annat ökat fokus på mätbara resultat, prestationer och användning av ledningsverktyg från den privata sektorn. Tidigare studier visar att “traditionella” volontärer (de som gör något annat än sitt professionella arbete) inte är särskilt positiva till denna trend. Däremot hittade jag inga studier om hur volontärer som använder sina yrkeskompetenser (på engelska heter det “skills-based volunteers”) reagerar på ökningen av ideella organisationers professionalisering och hur de navigerar i eventuella spänningar mellan professionalism och frivillighet. Dessa blev uppsatsens forskningsfrågor.
Vilka är de viktigaste slutsatserna i ditt tycke?
– En mängd tidigare forskning hävdar att volontärer motsätter sig professionalisering. Till skillnad från “traditionella” volontärer, reagerade de flesta av de “skills-based” volontärerna i min studie positivt på en ökad professionalisering i den ideella organisationen. Således listade studiedeltagarna många skäl till professionalisering, från de som är kopplade till 1 ingenjörsyrket (såsom säkerhets- och hälsostandarder och etiska koder) till ökad effektivitet och legitimitetsvinster. Deltagarna såg volontärarbete som en aktivitet som kompletterar deras karriärer med ofta mer utmanande, internationella och/eller meningsfulla uppgifter. Samtidigt skapar likheterna mellan volontärrollen och yrkesrollen ofta suddiga gränser, som en deltagare sa: “Det är nästan som att jag alltid jobbar övertid.”
– Det är viktigt att notera att jag endast intervjuade volontärer som är anställda eller pensionärer, men över hälften av alla volontärer i organisationen är studenter och jag studerade inte hur de upplever professionaliseringen av organisationen. De arbetande och pensionerade volontärerna uttryckte överlag ett antagande om att studenter kan ha otillräckliga yrkeskompetenser (det vill säga saknar yrkesmässig professionalism) och att de kanske motstår att utföra volontärarbete på ett professionellt sätt (dvs. saknar organisatorisk professionalism). Om detta antagande är korrekt kan organisationen ha en dubbel identitet med spänningar mellan dess volontäridentitet (representerad av studenter) och yrkesidentitet (representerad av arbetande och pensionerade). Dock är datan som samlades in i min studie otillräcklig för att dra slutsatsen om organisationen har en dubbel identitet, och det behövs självklart fler studier för att utreda om det är fallet.
Sist, vilka tycker du ska läsa uppsatsen?
– Jag tror att studien är mest relevant för de ideella organisationer som professionaliserar eller vill professionalisera sin verksamhet samtidigt som de förlitar sig på volontärer med specifik professionell kunskap och kompetens. Några potentiella läsare som kan dra nytta av att läsa uppsatsen är ideella organisationers chefer och ledare, volontärsamordnare och själva volontärerna med yrkeskompetens. Sannolikt skulle forskare inom områden som ideell förvaltning, volontärarbete och relaterade områden finna uppsatsen värdefull för vidare utforskning och forskning.
– Jag hoppas att studenter som ska skriva sitt examensarbete i framtiden skulle läsa uppsatsen och studera detta ämne vidare. De skulle till exempel kunna studera hur studentvolontärer på Ingenjörer utan gränser reagerar på organisationens professionalisering för att förstå om de motsätter sig professionaliseringen som den ser ut för arbetande och pensionerade volontärer och därför om organisationen har en dubbel organisatorisk identitet. Det skulle också vara mycket värdefullt att utforska hur ideella organisationers professionalisering uppfattas av “skills-based” volontärer som utför uppgifter som kräver specialiserad utbildning på yrkesnivå snarare än på universitetsnivå (till exempel snickare eller mekaniker).
Juryn bestod av följande personer:
Martha Middlemiss Lé Mon, Uppsala universitet (ordförande)
Malin Gawell, Södertörns högskola
Malin Arvidson, Lunds universitet
Marie Nordfeldt, Karlstad universitet
Stefan Einarsson, Handelshögskolan i Stockholm
Stipendiet utdelas i samband med LedarskapsArenan 2024.
