”Att bestämma sig för vad man vill och göra det utan att vara säker är något fantastiskt”

Inför LedarskapsArenan 2025 delar Ann Ighe, universitetslektor och redaktör för Ord&Bild, sina tankar om årets tema: "Möjlighetsmedvetande – i ovärderlig samvaro." I en intervju berättar hon om förväntningarna inför konferensen och hur civilsamhället kan mobilisera gemenskap och hopp som en kollektiv resurs.

Den 28 januari arrangeras LedarskapsArenan 2025. På plats kommer forskare och ledare från civilsamhället att reflektera, mötas och samtala under rubriken “Möjlighetsmedvetande – i ovärderlig samvaro.”

En av deltagarna på plats är, Ann Ighe, Universitetslektor i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och redaktör för tidskriften Ord&Bild, som tillsammans med Antje Jackelén och Nicolas Lunabba, kommer att tala om möjliga gemenskaper och hopp som kollektiv resurs. Ideell Arena talade med Ighe om hennes ingång till temat för konferensen, samt om förväntningarna inför LedarskapsArenan.

Du kommer att medverka vid LedarskapsArenan som i år har rubriken ”Möjlighetsmedvetande – i ovärderlig samvaro”. Vad väcker rubriken för tankar hos dig?
Det första rubriken ”Möjlighetsmedvetande – i ovärderlig samvaro” får mig att tänka på är faktiskt att det finns en särskild frihet i att inte kalkylera alla risker och alla möjligheter. Att bestämma sig för vad man vill och göra det utan att vara säker är något fantastiskt, och mycket lättare att göra tillsammans med andra än på egen hand. Kanske är det ibland bra att inte ha ett för starkt möjlighetsmedvetande, eftersom det också kan ge en bilden av vad som just då av många skulle ses som omöjligt? Men just detta att göra saker tillsammans med andra, samvaron, kan också i sig själv öppna ens tankar för vad som är möjligt. Det som inte kan verka svårt att uppnå som en individ, eller en mycket småskalig aktör, blir det när man går ihop med andra.

– Det där med det ovärderliga, slutligen, är något som jag också tänker på i allmänhet när jag ser mig omkring, liksom i mitt arbete som ekonomihistoriker. Vad är det som värderas/ges ett värde? Vad är det att värdera? Hur ska vi förstå och avläsa olika värderingssystem i ett samhälle? Det är förstås bra att kunna uppskatta sakers värde, sällan säger någon något annat. Men begreppet ovärderlig har intressant nog nästan alltid en mycket positiv klang. Det ovärderliga är något annat än det värdelösa.

Vad ser du mest fram emot på LedarskapsArenan?
– Jag skulle vilja lyfta upplevelser från både aktivism och föreningsliv på LedarskapsArenan – och då kommer minnen och reflektioner från husockupationer på 1980-talet att blandas med sådant jag jobbar med idag, mest inom kulturlivet! Jag intresserar mig inte minst för förutsättningarna att driva samlingslokaler och kulturhus tillsammans. Hur gör man för att balansera behovet av få ekonomin att gå ihop med viljan att skapa platser som blir tillgängliga för många människor och nya generationer och gör en massa nya saker möjliga att skapa!

Se hela programmet för LedarskapsArenan eller anmäl dig direkt via denna sida.

Foto: Isac Lundmark