Den 4 september 2023 arrangerade Ideell Arena mötesplatsen ”Riksdagen – så funkar det (för civilsamhället).” Syftet var att både ge praktiska tips till civilsamhällets organisationer för att göra strategiska avvägningar i påverkansarbetet mot politiker, men också att beskriva hur ett förändrat politiskt landskap med nya fallgropar påverkar arbetet. Här listar vi de viktigaste tipsen och slutsatserna kring vad som krävs för att civilsamhällets aktörer ska kunna göra för att påverka beslutsprocesser.
Under dagen reflekterade två riksdagsledamöter kring sina kontakter till civilsamhället. Malin Danielsson (L) och Ulrika Westerlund (MP) underströk bland annat följande:
- Personliga möten fungerar ofta som en bra kanal för dialog. Vid mötet har politiker antingen redan kännedom om organisationen eller har läst sig till den. Därför är det bättre att lägga fokus på vilken förändring organisationen skulle vilja se – och var gärna så konkret som möjligt!
- För att mail som skickas till ledamöterna ska kunna prioriteras är det bra om det framgår varför organisationen hör av sig, och varför ämnet för kontakten är relevant. Var också personlig i tilltal – massmail är sällan prioriterat att lägga tid på.
- Lösningsorienterad kommunikation, exempelvis med tydliga krav på åtgärder, är konkret och gör det enklare att ta frågan vidare för en politiker.
- Remissvar är oerhört viktigt. Här får politiker ofta ovärderliga synpunkter och från civilsamhället som också kan användas vidare till till exempel motioner.
- Att tagga in politiker i inlägg på sociala medier kan vara effektivt för att uppmärksamma politiker på olika frågor!
- Riksdagsseminarier och tvärpolitiska nätverk är bra för att både betona konkreta krav och för att skapa kontakt med fler politiker. Att bjuda in politiker till paneler är också framgångsrikt!
***
Vad krävs för att lyckas med ett framgångsrikt påverkansarbete? Under mötesplatsen bad Ideell Arena två erfarna ledare i civilsamhället om konkreta tips. Kristina Ljungros, generalsekreterare Friluftsfrämjandet och med bakgrund i bland annat Astma- och Allergiförbundet, delade med sig av följande råd:
- Våga prioritera. Det går inte att driva alla hjärtefrågor samtidigt.
- Fokusera mer på den ni möter än era egna utgångspunkter.
- Gör frågan allmän och relevant för en större grupp.
- Ge förslag på konkreta lösningar.
- Samverka med andra aktörer.
- Uppmärksamma beslut i rätt riktning.
David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden och ordförande i Civos, menar att följande har varit positiva framgångsfaktorer utifrån arbetet för att få till en ändring rörande den så kallade internmomsen:
- Sätt dig in i mottagarens situation för att kunna övertyga om vikten av den förändring ni vill se.
- Det gäller att bygga majoriteten – se hur det parlamentariska läget ser ut för att kunna få till stånd en förändring.
- Förstå frågan och bygg koalitioner med organisationer som också har ett intresse av att se samma förändring.
- Relationspåverkan är centralt – lär känna politiker. Försök att hitta gemensamma intressen i olika sakområden.
- Riksdagsseminarier är en nyckel för att nå ut till fler politiker och partier. Att samla flera partier i samma rum ger en tyngd och politiker påverkas av varandra.
***
I ett avslutande pass diskuterades civilsamhällets förutsättningar för att bedriva påverkansarbete i en föränderlig tid. Vid detta samtal påpekade Devrim Mavi, kanslichef på Funktionsrätt Sverige, bland annat följande:
- Finansieringsfrågan gör att olika organisationer är rustade på olika sätt inför påtryckningar som kan få ekonomiska effekter. Analysera läget utifrån den egna organisationen!
- Kritiker av de frågor som civilsamhällets organisationer driver är kännbart – stå fast vid värderingarna och grunduppdraget!
- Det kräver ett strategiskt ledarskap för paraplyorganisationer att bibehålla och utöka antalet medlemsföreningar när det blåser hårt. Underskatta inte detta!
- Betona att försvaret av mänskliga rättigheter inte är någon politisk vänsterfråga.
- Glöm inte att sektorn nästan uteslutande kan enas om en grundläggande fråga – försvaret av mänskliga rättigheter.
Hanna Gerdes, ordförande för Civil Rights Defenders, beskrev de strategier man valt för att möta ett ökat tryck mot organisationen.
- När trycket mot organisationer i civilsamhället generellt är stort är det viktigt att inte tystna. Använd den röst du har! Använd din röst för dialog där det är möjligt.
- Påpeka de små stegens tyranni. Den växer om den får fortgå i det tysta.
- Det är viktigt att sakligt och faktabaserat bemöta förslag som urgröper mänskliga rättigheter. Våga kalla en spade för en spade.
- Sök dialog brett och hitta allierade även bland dom som tycker radikalt annorlunda än du själv. Kanske är det tidvis viktigast av allt för att komma framåt.
