I början av sommaren anordnade Ideell Arena ett seminarium om organisering och rekrytering av ideellt engagemang där Sverok hyllades av flera deltagare för sitt arbete med de frågorna. Max Horttanainen, förbundsordförande för Sverok, fick efteråt frågan av Ideell Arena om att gästblogga om organisationens erfarenheter. Hur kan vi tillgängliggöra föreningsformen för att bättre fånga upp, istället för att mota, ungas ideella engagemang?
“Sverok – Sveriges största ungdomsförbund.” Det var något som vi i Sverok ofta sa och något som vi var oerhört stolta över. Vi var stolta över att vi hade lyckats samla så många ungdomar under ett och samma paraply.
Rekryteringen har länge varit en naturlig del av vår verksamhet. Vi reflekterar ständigt över frågor som: “Vad ska vi göra för att öka medlemsantalet?” och “Hur gör vi så fler vill skapa en förening hos just oss?”. Att rekrytera föreningar och medlemmar som vill spela spel och ha kul var, och är fortfarande, sättet som vi finansierar majoriteten av vår verksamhet. Det är våra medlemmars aktiva ställningstagande att vara medlem i sin förening som finansierar föreningens, och i längden Sveroks, verksamhet.
När vi ibland på förbundet pratar om att sluta göra stora rekryteringsinsatser, för att istället fokusera våra resurser på att bedriva påverkans- och utvecklingsarbete för att stärka spelkulturen och ungdomars roll i Sverige, då funderar jag på om det handlar om att vi gett upp och att vi inte längre tror att vi kan växa. Men egentligen, varför skulle inte alla unga vilja samlas i en förening för att spela spel, träffa nya vänner eller prata om den senaste fan-fiction litteraturen? Varför vill inte alla, precis som jag, driva en förening tillsammans med sina vänner? Varför lyckas vi inte få alla spelintresserade ungdomar att göra detta?
För mig handlar det om två saker:
- Det handlar inte om brist på engagemang eller vilja. Vår erfarenhet är visserligen att starta och driva förening i dagens form inte tilltalar unga idag i samma utsträckning som tidigare. Samtidigt vet vi att unga organiserar sig mer än tidigare; vi skapar samhällsförändring via sociala medier, arrangerar digitala träffar för andra unga som under pandemin har levt i isolering och vi umgås med vänner digitalt. Engagemanget finns där, men varför ska ett gäng ungdomar egentligen starta en spelförening om de upplever att samhället motarbetar deras engagemang?
- Vi pratar för sällan om hur vi kan skapa en modern och tilltalande organisering för unga. Samhället håller desperat fast i ett förhållningssätt gentemot föreningar idag som är så byråkratiskt som möjligt.
Idag finansieras ungdomsrörelsen till stor del genom statsbidrag. För Sveroks del så är det MUCF som står för majoriteten av våra intäkter. I och med hur myndighetens fördelningsnyckel ser ut så står och faller vi helt med hur många föreningar som säger “Sverok – det är förbundet som vi vill att vår förening ska ansluta sig till!”. Detta skapar såklart både en sårbarhet för oss som förbund, men också en stark uppmaning från MUCF och regeringen att det viktigaste är att ett förbund ska ha många medlemmar för att skapa den viktiga verksamhet som vi ändå bedriver.
Jag älskar föreningsformen. Den är inte minst underbar och den skapar förutsättningar för så mycket mer, men den är inte sexig eller tillgänglig för alla. Det är till stor del en byråkratisk labyrint att driva förening i Sverige, med banker, bidragsgivare, kommuner och regioner som motarbetar engagemang genom hårda krav på pappersblanketter som ska skickas fram och tillbaka. Det är ett problem att föreningslivet har potentialen att bli något helt fantastiskt, men att det samtidigt finns hinder för att alla ska kunna delta. Föreningsformen behöver moderniseras, få en högre status i samhället och få det förtroende som den är värd. Först då kan vi skapa ett samhälle där fler startar och driver förening.
I Sverok arbetar vi aktivt med att skapa enklare förutsättningar för unga att starta, driva och utveckla sin förening och sitt engagemang. Det gör vi bland annat genom att utveckla och förfina vårt medlemssystem, eBas, med exempelvis funktioner som gör årsmöten lätta och kul, som förenklar kvitto- och utläggshantering och ordnar egna hemsidor för våra föreningar. Det ska vara lätt, givande och kul att driva förening. Våra medlemmar ska kunna fokusera på en sak: att göra det de älskar med sina vänner.
Jag har landat i att majoriteten av de spelintresserade unga idag mycket väl skulle kunna organisera sig i föreningsformen, bara den hjälper istället för att stjälpa engagemanget. Vi och resten av civilsamhället ska aldrig sluta prata om hur vi kan få fler att organisera sig i föreningslivet, men vi måste börja prata mer om hur vi tillgängliggör föreningsformen för alla.
Max Horttanainen, förbundsordförande Sverok
Max Horttanainen är förbundsordförande i Spelhobbyförbundet Sverok. Han har en lång erfarenhet av ungdomsrörelsen och brinner för frågor som rör ungdomsengagemang och spelhobbyn. Sverok är en organisation som samlar, sprider och utvecklar spelhobbyn. Förbundet består av 55 000 stolta nördar i 1 700 föreningar.