Vår motkraft till den auktoritära utvecklingen

Läs Ideell Arenas verksamhetschef Erik Sjöstrands krönika i tidskriften Fönstret – en reflektion om varför vi ibland tiger när vi borde tala, och hur psykologisk trygghet kan frigöra både mod och innovation i grupper. Med inspiration från Harvardprofessorn Amy Edmondsons forskning delar Sjöstrand konkreta insikter om hur du som ledare – i allt från studiecirkeln till styrelserummet – kan skapa miljöer där idéer, frågor och misstag får plats.

Krönikan är ursprungligen publicerad i ABF:s kulturmagasin Fönstret.

Har du också varit där? I föreningsstyrelsens möte, på jobbet, i studiecirkeln. Med en lätt ökad puls, och med orden på tungspetsen. En fråga, en idé eller en protest som vill komma ut – men så håller du tillbaka. Jag har varit där, i sammanhang där jag inte har känt mig riktigt trygg. ”Det där kan nog vänta” eller ”det är nog en dum idé”, tänker man. Ibland säger man något halvhjärtat, för att därefter grubbla: Varför sade jag inte det jag egentligen menade?

Det är djupt mänskligt. Vi vill inte framstå som ignoranta, inkompetenta, påträngande eller negativa. Och det är ju enkelt att undvika: Det är bara att hålla tyst! Men dilemmat är att både du och jag – och den grupp vi finns i – missar chansen till utveckling, lärande och innovation.

Amy C. Edmondson, professor vid Harvard Business School, har i sin forskning visat på betydelsen av psykologisk trygghet för lärande och utvecklig av grupper och organisationer. Psykologisk trygghet är övertygelsen att jag i min befintliga grupp inte kommer att bli straffad eller förödmjukad när jag uttrycker idéer, ställer frågor, tar upp oro, eller erkänner misstag.

Edmondson ger konkreta tips på hur du kan bygga psykologisk trygghet i den grupp som du leder. Som ledare behöver du erkänna din egen felbarhet – och artikulera det i gruppen. Du behöver vara ett föredöme i att stimulera nyfikenhet, exempelvis genom att ställa många frågor. Och om vi som grupp ska ta oss an en svår uppgift så är hennes tips att rama in det som en lärandeutmaning, snarare än som en genomförandeutmaning. Det gör du genom att betona gruppens ömsesidiga beroende av varandras tankar, idéer och erfarenheter.

Det är kanske enklare för ledare att få till psykologisk trygghet i en studiecirkel än på en arbetsplats. I studiecirkeln är förutsättningen att vi lär oss tillsammans. Kraven på att ”leverera”, liksom den hierarkiska relationen mellan deltagarna, är mindre framträdande än på arbetsplatser. Själv försöker jag tänka att en viktig uppgift i alla mina ledarroller är att försök bygga psykologisk trygghet, oavsett om det är som fotbollstränare för ett gäng smågrabbar, som styrelseledamot i kyrkan, eller i mitt chefsjobb.

På världsscenen ser vi i dag hur ett auktoritärt ledarskap vinner mark. Att jobba aktivt med att skapa psykologiskt trygga sammanhang, arbetsplatser och organisationer i civilsamhället kan i det lilla vara en motrörelse till den utvecklingen.

Erik Sjöstrand, verksamhetschef Ideell Arena

 

Lästips: The fearless organization – psykologisk trygghet på jobbet av Amy C. Edmondson (Sanoma Utbildning)

Psykologisk trygghet: att välkomna den som utmanar av Louise Bringselius (Volante)